Ekonomisk kris hotar svensk hockey – förbundsordföranden: ”Bekymmersamt på flera håll”
2025-02-27 SHL
Ekonomiska kriser har blivit allt vanligare i svensk hockey. Många klubbar i både SHL och HockeyAllsvenskan kämpar för att hålla sina verksamheter flytande i en tid av stigande kostnader och tuff konkurrens. Nu varnas SHL och HockeyAllsvenska klubbarna. Svenska Ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson lyfter fram vikten av ansvarstagande klubbledningar och ifrågasätter om vissa sportchefer ”gasar på” mer än vad ekonomin tillåter.
– Det är ingen hemlighet att det ser bekymmersamt ut i många klubbar. Det har varit en tid med skenande kostnader, inflation och resor som dragit iväg, säger Larsson till Hockeysverige.se.
Skuldsatta klubbar och ekonomisk stress
I dagens SHL och HockeyAllsvenskan har flera klubbar svårt att balansera ekonomin. Pressen att undvika negativt kval eller att ta steget upp till högstaligan leder ofta till dyra spelarrekryteringar, vilket i sin tur kan försätta föreningarna i ekonomiska svårigheter.
– Vi ser att en del klubbar tar stora ekonomiska risker i jakten på sportsliga framgångar. Att ta in dyra nyförvärv trots en redan ansträngd ekonomi är ett mönster vi måste vara vaksamma på, säger Larsson till sajten.
Hockeyförbundet har sedan länge infört licenskrav för att säkerställa att klubbarna inte spelar sig in i konkurs. Men enligt Larsson löser det inte de långsiktiga ekonomiska utmaningarna:
– Licenssystemet är till för att undvika att klubbar går in i en säsong med en ohållbar ekonomi, men det är inte ett skyddsnät för dåligt ekonomiskt ledarskap. Det ansvaret ligger på varje enskild förening.
Löner och internationell konkurrens
En annan utmaning är lönenivåerna i SHL. För att behålla en hög nivå och konkurrera med ligor som den schweiziska NL och KHL måste SHL erbjuda attraktiva löner – men det skapar också ekonomisk press.
– Vill man vara en av Europas bästa ligor måste man vara beredd att betala därefter. Det är ingen hemlighet att lönerna i Schweiz är högre, men SHL måste hitta en balans mellan att vara konkurrenskraftig och ekonomiskt hållbar, säger Larsson.
Diskussioner om systemförändring – men inga större förändringar i sikte
Vissa menar att det svenska seriesystemet, där lag kan åka ur SHL och gå upp från HockeyAllsvenskan, bidrar till den ekonomiska stressen. Att förlora sin SHL-plats innebär ofta stora ekonomiska konsekvenser, medan en plats i högstaligan kan ge ett stort uppsving.
– Systemet skapar spänning och nerv, men också press på klubbledningarna. Jag möter sportchefer som vill ha ett tätare system för att minska risken att åka ur, samtidigt som klubbar i HockeyAllsvenskan vill ha fler möjligheter att gå upp. Men lagt kort ligger – vi har avtal fram till 2030, och just nu finns det inget stöd för att förändra det, säger Larsson.
Lönetak och utbildning av styrelser?
Frågan om ett lönetak har diskuterats, men enligt Larsson är det en svår lösning att genomföra på grund av lagstiftningen. Istället menar han att ansvaret måste ligga på klubbarnas ledningar.
– Vi kan inte detaljstyra hur klubbarna hanterar sina budgetar, men vi kan hjälpa till med utbildning och utveckling av ekonomistyrning. Just nu driver vi ett pilotprojekt i norra Sverige för att stärka klubbarnas ekonomiska kompetens, säger han.
Damverksamheten växer – men utmaningar kvarstår
En ljuspunkt i svensk hockey är utvecklingen av damhockeyn. SDHL har slagit publikrekord och intresset ökar, delvis tack vare satsningar från herrklubbar och sponsorer.
– Vi ser att flera stora partners kliver in i damhockeyn, och internationellt har den nya nordamerikanska ligan PWHL visat att det finns en potential. Men det är fortfarande en lång väg kvar innan vi når den nivå vi vill ha, avslutar Larsson.
Den ekonomiska situationen i svensk hockey är utan tvekan utmanande, och framtiden kommer att kräva mer ekonomiskt ansvar från klubbarna för att ligorna ska förbli starka och konkurrenskraftiga.
Publicerad 2025-02-27 19:47 av merHockey.se
